Hur du ansöker om ersättning
När du har anmält dig hos Arbetsförmedlingen och vill ansöka om ersättning ska du gå in på Mina sidor och fylla i ansökan om ersättning och bifoga de intyg som vi behöver.
Så går en ansökan till
Hitta rätt intyg
När du har anmält dig hos Arbetsförmedlingen och vill ansöka om ersättning från HRAK ska du gå in på Mina sidor och fylla i ansökan om ersättning och bifoga de övriga intyg om din tidigare sysselsättning som vi behöver.
För att använda Mina sidor måste du ha e-legitimation. Om du inte redan har det kan du få information om hur du gör på e-legitimation.se.
Till e-legitimation.seDu kan läsa mer om dom olika typen av intygen vi behöver nedan. Självklart kan du alltid ringa oss om du har frågor.
Olika intyg
-
Om du har arbetat och haft inkomster i Sverige så kan du ha rätt till ersättning från a-kassan om ditt arbete upphör eller din arbetstid och dina inkomster minskar. Om du är fortsatt anställd på heltid har du inte rätt till ersättning.
Du måste skicka in intyg från din arbetsgivare som visar hur du har varit anställd och hur din anställning avslutats. Tipsa gärna din arbetsgivare om www.arbetsgivarintyg.nu.
Vi kommer att behöva intyg som sträcker sig minst 12 månader bakåt i tiden. Om du har haft flera olika arbetsgivare så måste du skicka in ett intyg från varje arbetsgivare. Intygen ska lämnas antingen via arbetsgivarintyg.nu eller på särskilt formulär kallat arbetsgivarintyg. Be din arbetsgivare fylla i formuläret och kontrollera att arbetsgivarens uppgifter stämmer innan du skickar in det till oss.
Om du har sagt upp dig själv från anställningen så kan du välja att redogöra för oss varför du har sagt upp dig. Det kommer att behövas om du anser att du har haft så kallat giltigt skäl att säga upp anställningen om den har varit olämplig för dig. Om du säger upp dig från en lämplig anställning så blir du annars i normalfallet avstängd från ersättning under en begränsad tid.
-
När du arbetar i ett annat EU/EES-land omfattas du av det landets lagstiftning och arbetslöshetsförsäkring. Om du blir arbetslös på deltid ska du därför ansöka om ersättning i arbetslandet. Om du blir arbetslös på heltid ska du ansöka om ersättning i bosättningslandet.
Har du arbetat utomlands någon gång under de senaste 12 månaderna innan du blev arbetslös så rekommenderar vi att du kontaktar oss så att vi kan gå igenom med dig vilket underlag vi behöver för att kunna handlägga din ansökan om ersättning.
EU-länder
Belgien
Bulgarien
Cypern (grekiska delen)
Danmark
Estland
Finland
Frankrike
Grekland
Irland
Italien
Kroatien
Lettland
Litauen
Luxemburg
MaltaNederländerna
Polen
Portugal
Rumänien
Slovakien
Slovenien
Spanien
Sverige
Tjeckien
Tyskland
Ungern
ÖsterrikeEES-avtalsländer
Island
Liechtenstein
NorgeNär du ansöker om arbetslöshetsersättning kommer a-kassan att räkna fram en ersättningsgrundande inkomst (EGI), det är ett genomsnitt av de inkomster du haft under de 12 månader innan du blev arbetslös.
Hur många procent av din EGI du har rätt till vid arbetslöshet avgörs av hur många månader du varit sammanhängande medlem i en a-kassa. Om du har varit försäkrad i det EU/EES land där du har arbetat motsvarar det medlemstid i en svensk a-kassa. Då har du möjlighet att tillgodoräkna dig arbetet i annat EU/EES land och försäkringstiden när du är tillbaka i Sverige.
Om du arbetar/arbetat i Danmark eller Finland
När du arbetat inom andra EU/EES länder är det vanligaste att du blir försäkrad i arbetslandet genom att du börjar arbeta.
I Sverige, Danmark och Finland måste du dock även gå med i en a-kassa. Om du arbetat i Danmark eller Finland utan att vara medlem i en dansk eller finsk a-kassa kommer arbetet inte att motsvara medlemstid i svensk a-kassa oavsett om du har varit medlem i en svensk a-kassa under dessa månader eller inte.
Förteckning över a-kassor i Sverige
-
Om du har arbetat för ett företag som ägs eller bedrivs av någon i din familj eller en släkting (även ingift släkting) till dig så ska du lämna en särskild blankett där du beskriver ditt släktskap med arbetsgivaren och hur din anställning har varit utformad.
-
Som egenföretagare så kan du ha rätt till ersättning från a-kassan först när du har upphört med verksamheten. När du ansöker om ersättning ska du fylla i ett frågeformulär för företagare.
Vi rekommenderar också att du skickar blanketten uppgift om taxerad inkomst till Skatteverket – då kan de lämna dina inkomstuppgifter direkt till oss.
Om du har haft ett eget företag vid sidan om en annan sysselsättning och du vill fortsätta med verksamheten när din sysselsättning har upphört så ska du fylla i frågor för företagare. Det gör du på Mina Sidor. Vi kommer då att bedöma om din verksamhet kan kombineras med ersättning från a-kassan.
Vill du veta mer om vad som gäller för dig som företagare om du blir arbetslös eller om du behöver hjälp att fylla i e-tjänsterna så är du naturligtvis alltid välkommen att kontakta oss.
-
För att ha rätt till ersättning från a-kassan behöver du uppfylla ett inkomstvillkor. Det innebär att du inom ramtiden, vilket vanligtvis är de 12 senaste månaderna innan du ansöker om ersättning, behöver ha en viss inkomst av förvärvsarbete. I det fall du har studerat på heltid, och på grund av det haft för låga inkomster för att uppfylla inkomstvillkoret, kan studieperioden bli överhoppningsbar och a-kassan kan då räkna med inkomster som du haft innan du började studera. För att studierna ska kunna bli överhoppningsbara gäller följande:
Studierna ska ha varit på heltid
Studierna ska vara avslutade när du ansöker om ersättning
Den överhoppningsbara tiden får sammanlagt vara längst 60 månader.
Vill du veta mer om vad som gäller för dig så är du naturligtvis alltid välkommen att kontakta oss.
-
För att ha rätt till ersättning från a-kassan behöver du uppfylla ett inkomstvillkor. Det innebär att du inom kvalifikationstiden, vilket vanligtvis är de 12 senaste månaderna innan du ansöker om ersättning, behöver ha en viss inkomst av förvärvsarbete. I det fall du har varit sjuk övervägande del av en månad, och på grund av det inte har haft minsta inkomst av förvärvsarbete per månad som krävs för att uppfylla ett inkomstvillkor, kan perioden som du har varit sjuk vara överhoppningsbar. A-kassan kan i så fall räkna med inkomster som du haft innan du blev sjuk.
För att perioden som du har varit sjuk ska kunna vara överhoppningsbar gäller följande.
Det ska vara styrkt sjukdom
Månaden ska till övervägande del innehålla tid som du har varit sjuk
Inkomst av förvärvsarbete ska understiga en fastställd minsta månadsinkomst
Den överhoppningsbara tiden får sammanlagt vara längst 60 månader. -
För att ha rätt till ersättning från a-kassan behöver du uppfylla ett inkomstvillkor. Det innebär att du inom kvalifikationstiden, vilket vanligtvis är de 12 senaste månaderna innan du ansöker om ersättning, behöver ha en viss inkomst av förvärvsarbete. I det fall du har varit föräldraledig övervägande del av en månad, och på grund av det inte har haft minsta inkomst av förvärvsarbete per månad som krävs för att uppfylla ett inkomstvillkor, kan perioden som du har varit föräldraledig vara överhoppningsbar. A-kassan kan i så fall räkna med inkomster som du haft innan din föräldraledighet.
Den överhoppningsbara tiden får sammanlagt vara längst 60 månader.
-
Har du fått allmän pension eller annan pension som lämnas på grund av arbete under samma månad som du ansöker om arbetslöshetsersättning för, ska ersättningen minskas med pensionen.
Om du ansöker om att ta ut pension under din arbetslöshet (tjänstepension, ålderspension, PPM eller annan pension – även från utlandet) så måste du omgående meddela oss om det.
Har du frågor om att kombinera pension och ersättning från a-kassan så är du välkommen att kontakta oss.
När du fyller 66 år så kommer du inte längre att ha rätt till ersättning på grund av den övre åldersgräns som finns i försäkringen. Du behöver inte meddela oss att du tar ut pension efter att du har fyllt 66 år.
-
Har du haft någon annan sysselsättning innan du blev arbetslös som vi inte har information om här på vår hemsida så rekommenderar vi dig att kontakta oss så att vi kan hjälpa dig med vilka intyg du ska skicka in.
Fyll i din månadsansökan
I din månadsansökan redovisar du till exempel eventuella inkomster från arbete och om du har haft dagar du inte kunnat söka eller ta arbete på grund av resa, utlandsvistelse eller andra personliga skäl.
Om du har haft inkomster från arbete minskas din ersättning baserat på de inkomster som du rapporterar.
Om du har haft dagar du inte kunnat söka eller ta arbete på grund av till exempel resa eller andra skäl, minskas ersättningen med 1/22 av det belopp som du skulle ha fått om du hade varit helt arbetslös.
Eftersom det är en månadsförsäkring räknas alla dagar som du inte har kunnat ta arbete av. Även hinder under helger räknas därför och påverkar ersättningen du kan få.
Du använder vår internettjänst Mina sidor för att fylla i din ansökan och för att skicka in den till oss. Där finns även information om vad du behöver redovisa.
Om du inte har tillgång till e-legitimation eller av annan anledning inte kan använda den elektroniska tjänsten Mina sidor ska du kontakta oss för att få månadsansökan som pappersblankett.
Följ nedan steg för att redovisa din inkomst. Det kan vara bra om du tar fram en lönespecifikation och/eller anställningsavtalet innan du börjar.
Hur du redovisar din inkomst
-
Det kan vara så att olika anställningar ska redovisas på olika sätt. Du ska alltid redovisa inkomsten från varje anställning för sig och inte räkna ihop det till någon totalsumma själv.
En anställning - se steg 2
Flera anställningar - se steg 5
Klumpsummor (t ex arvoden eller ersättning för uppdrag) - se steg 6
Förtroendeuppdrag betalt per månad – se steg 7
-
Vid anställning på fast procent är det vanligt att du får månadslön. Vid varierande arbetstid får du oftast timlön. Om du är osäker behöver du kolla detta på ditt anställningsavtal eller med din arbetsgivare.
Fast procent – fortsätt till steg 3
Varierande arbetstid – fortsätt till steg 4
-
Får du förskottslön, t ex lön för ditt arbete i oktober den 25 oktober, eller efterskottslön, t ex lön för oktober den 25 november?
Förskottslön - se steg 3 a
Efterskottslön - se steg 3 b
3 a. Förskottslön
Om du får lön samma månad som du utförde arbetet ska du redovisa den lön innan skatt som står i lönespecifikationen som inkomst på månadsansökan. Om du blir sjuk, jobbar övertid eller får någon annan ersättning ska du redovisa den månaden du får den utbetald. Inte månaden du var sjuk, jobbade övertid eller på annat sätt tjänade in ersättningen.
Exempel: Du har arbetat i oktober och får lön för oktober den 25 oktober. Du har arbetat 5 timmar övertid och varit sjuk 2 dagar under oktober men sjuklön och övertidsersättning kommer först på din lönespecifikation för november. På din månadsansökan för oktober ska du redovisa din lön innan skatt som står i lönespecifikationen du får den 25 oktober. På månadsansökan för november ska du redovisa den lön innan skatt som står i lönespecifikationen du får den 25 november.
3 b. Efterskottslön
Om du får din lön i efterskott och lönespecifikationen bara innehåller inkomster för en månad behöver du antingen vänta med att skicka in din månadsansökan tills du har fått lönespecifikationen och vet vad du kommer få för lön eller ta hjälp av din arbetsgivare för att kontrollera hur mycket du kommer att få. Det är viktigt att du uppger rätt inkomst. Fel kan innebära att vi behöver kräva tillbaka ersättning.
Exempel: Du har arbetat i oktober men får lön för oktober först den 25 november. På den lönespecifikation du får den 25 november finns din lön för oktober, din OB-ersättning och din semesterersättning för oktober samt avdrag för sjukdom och din sjuklön om du var sjuk under oktober. För att fylla i din månadsansökan för oktober behöver du då vänta tills du får lönespecifikationen för oktober eller med arbetsgivarens hjälp räkna ut vilken lön du kommer få för oktober.
-
Får du lön för en kalendermånad eller har du bruten löneperiod? Om du i lönespecifikationen t ex får lön för den 1 till den 31 oktober får du lön för en kalendermånad. Om du i lönespecifikationen får lön för perioden den 16 oktober till den 15 november har du bruten löneperiod. Kolla med din arbetsgivare vilken löneperiod du har om du är osäker.
Bruten löneperiod – se steg 4 a
Löneperiod kalendermånad – se 4 b
4 a. Bruten löneperiod
Du kan redovisa den lön som står i lönespecifikationen du får efter löneperioden. Om du t ex får lön för perioden den 16 oktober till den 15 november den 25 november ska på din månadsansökan för november redovisa lönen innan skatt som står i lönespecifikationen du fick den 25 november.
4 b. Löneperiod kalendermånad
Får du förskottslön, t ex lön för ditt arbete under den 1 till 31 oktober den 25 oktober, eller efterskottslön, t ex lön för oktober den 25 november?
Förskottslön - se steg b 1
Efterskottslön - se steg b 2
b 1. Förskottslön
Om du får lön samma månad som du utförde arbetet kan du redovisa den lön innan skatt som står i lönespecifikationen som inkomst på månadsansökan. Om du blir sjuk, jobbar övertid eller får någon annan ersättning ska du redovisa den månaden du får den utbetald. Inte månaden du var sjuk, jobbade övertid eller på annat sätt tjänade in ersättningen.
Exempel: Du har arbetat i oktober och får lön för oktober den 25 oktober. Du har arbetat 5 timmar övertid och varit sjuk 2 dagar under oktober men sjuklön och övertidsersättning kommer först på din lönespecifikation för november. På din månadsansökan för oktober ska du redovisa din lön innan skatt som står i lönespecifikationen du får den 25 oktober. På månadsansökan för november ska du redovisa den lön innan skatt som står i lönespecifikationen du får den 25 november.
b 2. Efterskottslön
Om du får din lön i efterskott och lönespecifikationen bara innehåller inkomster för en månad behöver du antingen vänta med att skicka in din månadsansökan tills du har fått lönespecifikationen och vet vad du kommer få för lön eller ta hjälp av din arbetsgivare för att kontrollera hur mycket du kommer att få. Det är viktigt att du uppger rätt inkomst. Fel kan innebära att vi behöver kräva tillbaka ersättning.
Exempel: Du har arbetat i oktober men får lön för oktober först den 25 november. På den lönespecifikation du får den 25 november finns din lön för oktober, din OB-ersättning och din semesterersättning för oktober samt avdrag för sjukdom och din sjuklön om du var sjuk under oktober. För att fylla i din månadsansökan för oktober behöver du då vänta tills du får lönespecifikationen för oktober eller med arbetsgivarens hjälp räkna ut vilken lön du kommer få för oktober.
-
Gör om steg 2 till 4 för varje anställning.
-
Med klumpsummor menar vi ersättning för flera månaders arbete vid uppdrag eller förtroendeuppdrag. Med uppdrag menar vi att du ska utföra ett arbete på beställning och att du får en summa betalt för arbetet. Exempel: Du ska bygga en lekstuga, du har två månader på dig och du får 40 000 kronor för arbetet. Förtroendeuppdrag är till exempel om du sitter i styrelsen för din bostadsrättsförening och får ett årsarvode eller arvode för flera månader. Det kan också vara ett politiskt uppdrag eller annat styrelseuppdrag med arvode per år eller för flera månader i taget. Är ditt arvode i förväg överenskommet?
I förväg överenskommet – se 6 a
Inte i förväg överenskommet – se 6 b
6 a. I förväg överenskommet arvode
Om du i förväg vet att du kommer får ett arvode och vilken summa du kommer få ska du dela den summan med antalet månader arvodet är för och redovisa resultatet som inkomst på dina månadsansökningar under tiden du söker ersättning och har uppdraget. Det spelar ingen roll när arvodet eller betalningen för uppdraget betalas ut. Det spelar inte heller någon roll om tiden du har på dig att utföra uppdraget är hela månader eller inte.
Exempel 1: Du söker ersättning från den 1 oktober. Du sitter i styrelsen för din bostadsrättsförening sedan flera år och du får ett årsarvode på 12 000 kronor. Eftersom arvodet är för ett år ska du dela det med 12. På din månadsansökan för oktober, november och december ska du redovisa arvodet per månad som inkomst, det vill säga 1 000 kronor. Fortsätter uppdraget efter årsskiftet fortsätter du att redovisa arvodet per månad. Om årsarvodet höjs behöver du räkna ut ett nytt månadsbelopp, det vill säga dela det nya årsarvodet med 12.
Exempel 2: Du får ersättning från a-kassan. Du har fått i uppdrag att översätta ett antal böcker till svenska. Du har perioden den 15 oktober till den 18 december på dig och du kommer att få 75 000 kronor när uppdraget är utfört. Du ska dela 75 000 med 3 eftersom uppdraget väntas pågå under 3 månader. Det spelar ingen roll att det inte är hela månader. Du ska på din månadsansökan för oktober, november och december redovisa 25 000 kronor per månad som inkomst.
6 b. Inte i förväg överenskommet arvode
Om ditt arvode är för flera månader och du i förväg inte vet vilken summa du kommer få i arvode ska du redovisa hela arvodet som inkomst på månadsansökan den månad du får arvodet utbetalt.
Det är ditt ansvar att ta reda på vilken summa du kommer få i arvode. Det är bara när du i förväg inte kan få reda på vilken summa du kommer få i arvode som det räknas som inte i förväg överenskommet. Finns informationen men du inte har tagit reda på den kan du bli återbetalningsskyldig.
Exempel 1: Du har fått i uppdrag att översätta en bok. Du får betalt dels per mening och dels baserat på hur lång tid det tar. Varken du eller din uppdragsgivare vet i förväg hur stort ditt arvode kommer bli. Du ska då redovisa arvodet på månadsansökan för den månad du får det utbetalt.
Exempel 2: Du får ett årsarvode för ett styrelseuppdrag. Årsarvodet varierar beroende på hur långa mötena blir. Du vet inte i förväg hur stort arvode du kommer få. Du ska redovisa ditt årsarvode på månadsansökan för den månad du fick ut årsarvodet.
-
Om du har ett förtroendeuppdrag där du får betalt per månad ska du normalt redovisa arvodet på månadsansökan den månad du utförde arbetet som du får arvode för.
De flesta arvoden borde vara med samma belopp per månad och då behöver du bara redovisa det belopp du får ut per månad som inkomst i din månadsansökan.
Varierar arvodet för förtroendeuppdraget ser vi detta på samma sätt som vid en anställning. Se steg 3 vid fast arvode med rörlig övrig ersättning och steg 4 om hela arvodet varierar från månad till månad.
Exempel 1: Du har ett fast arvode på 10 000 kronor per månad för ditt förtroendeuppdrag men får extra ersättning vid vissa insatser. Du får ut 10 000 kronor för oktober och 14 000 kronor för november. På din månadsansökan för oktober ska du redovisa 10 000 kronor som inkomst och på din månadsansökan för november ska du redovisa 14 000 kronor. Det spelar ingen roll om du utfört de extra insatserna i oktober eller november.
Exempel 2: Om hela ditt arvode varierar beroende på hur mycket arbete du lagt ner får du troligen ditt arvode i efterskott. Du ska ändå redovisa det den månad du utförde arbetet. Du behöver antingen vänta med att lämna in din månadsansökan tills du vet vad du kommer få eller själv räkna ut vilket arvode du kommer få.
Vanliga frågor
-
De första två ersättningsdagarna är så kallade karensdagar, dvs du får ingen ersättning under denna tid. Det är riksdagen som bestämmer om karensdagarna och HRAK kan inte påverka dessa regler.
-
Månadsansökan är din ansökan om ersättning och underlag för utbetalning av din ersättning. Varje månadsansökan avser en kalendermånad och kan inte skickas in förrän den sista dagen i månaden passerat.
Du har 3 månader på dig att skicka in din månadsansökan. Din månadsansökan för januari månad måste till exempel ha kommit in till a-kassan senast under april månad samma år.
En månadsansökan som kommer in för sent kommer att avvisas.
På månadsansökan ska du fylla i om du för den månad ansökan avser har:
ansökt om ersättning från Försäkringskassan
deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program, haft praktik, arbetsträning eller andra förberedande insatser genom Arbetsförmedlingen
haft dagar du inte kunnat söka eller ta arbete på grund av resa, utlandsvistelse eller andra personliga skäl
fått en förändrad situation exempelvis om du avslutat eller påbörjat ett arbete eller avslutat eller påbörjat studier – även SFI
-
Hur mycket du får i ersättning beror på ett antal faktorer som vi måste ta hänsyn till. Du kan läsa mer om vad som gäller på sidan räkna ut ersättning. Du kan även använda vår kalkylator för en uppskattning av hur mycket du kan få i ersättning.
Kom ihåg att det inte är en garanti av vad du får i ersättning utan en uppskattning baserat på informationen du uppger.
-
Ersättningsperiodens längd bestäms av antalet månader med inkomster på minst 11 000 kronor/månad:
11 månader eller fler: 300 ersättningsdagar.
8–10 månader: 200 ersättningsdagar.
4–7 månader: 100 ersättningsdagar.
Om man inte uppfyller inkomstkravet på en årsinkomst av 120 000 kronor men har haft minst 4 sammanhängande månader med 11 000 kronor /månad, kan man få en ersättningsperiod på 66 dagar.