För att du ska vara berättigad till ersättning från HRAK krävs bland annat att du uppfyller ett så kallat arbetsvillkor (läs mer här). Det innebär att du måste ha arbetat i minst sex månader under de senaste 12 månaderna innan du blev arbetslös.

Det är samma 12-månadersperiod, så kallad kvalifikationstid som ligger till grund för beräkningen av din ersättning per dag. 

När vi fastställer kvalifikationstiden utgår vi från din första arbetslösa dag och räknar 12 kalendermånader bakåt i tiden. Om du har varit förhindrad att arbeta på grund av till exempel sjukdom, föräldraledighet eller avslutade heltidsstudier så förlänger vi kvalifikationstiden bakåt i tiden med samma antal månader och hoppar över de månader då du har varit förhindrad. Din kvalifikationstid kan sträcka sig maximalt sex år bakåt i tiden.

Allt arbete som du har haft under din kvalifikationstid ligger till grund för beräkningen av din ersättning per dag. Har du varit sjuk eller föräldraledig och fått sjukpenning eller föräldrapenning under delar av månader i din kvalifikationstid så räknar vi även med den tiden och jämställer den med arbete.

När vi har fastställt vilka månader som ingår i din kvalifikationstid så beräknar vi vad din genomsnittliga arbetstid (även kallad normalarbetstid) har varit innan du blev arbetslös.

Har du jobbat heltid under hela kvalifikationstiden så blir din genomsnittliga arbetstid 40 timmar per vecka. Har du varit utan arbete eller haft frånvaro från ditt arbete, utan lön eller ersättning från Försäkringskassan, så påverkar det din genomsnittliga arbetstid så att den blir lägre. 

När du får ersättning från a-kassan så kan du högst bli ersatt upp till det antal timmar som är din genomsnittliga arbetstid. Det innebär att om din genomsnittliga arbetstid innan arbetslösheten var 20 timmar per vecka så kan du inte få ersättning från a-kassan om du får ett nytt arbete där arbetstiden är 20 timmar per vecka eller mer. 

Om du har varit medlem i HRAK i minst 12 månader (eller sammanhängande i någon annan a-kassa), och om du uppfyller arbetsvillkoret inom din medlemstid så kan du få s.k. inkomstbaserad ersättning från a-kassan. Det innebär att vi förutom att räkna ut din genomsnittliga arbetstid även räknar ut din genomsnittliga inkomst.

När vi har fastställt vilka månader som ingår i din kvalifikationstid och din genomsnittliga arbetstid så beräknar vi vad din genomsnittliga inkomst (även kallad genomsnittlig inkomst) har varit innan du blev arbetslös. Din sammanlagda lön och eventuella ersättningar från Försäkringskassan under kvalifikationstiden beräknas utifrån din genomsnittliga arbetstid till en genomsnittlig dagsförtjänst.

Din ersättning per dag är till att börja med 80 procent av din dagsförtjänst. Procentnivån beror på hur länge du har varit arbetslös.

Dagpenningen lämnas med högst 1200 kronor under de första 100 dagarna och med högst 1000 kronor (före skatt) under efterföljande dagar per dag.

Om du har arbetat som egen företagare innan du blev arbetslös så beräknas din genomsnittliga inkomst på ett helt annat sätt. Kontakta oss om du vill veta mer om detta.

Om du inte har varit medlem i en a-kassa i 12 månader, men uppfyller arbetsvillkoret får du en ersättning per dag med grundersättning. Din ersättning per dag beror då endast på vilken genomsnittlig arbetstid som du har haft innan du blev arbetslös. Du kan tidigast få grundersättning från och med den dag du fyller 20 år.

Grundersättningen är högst 510 kronor (före skatt) för den som har en genomsnittlig arbetstid om 40 timmar per vecka och minskas i relation till din genomsnittliga arbetstid om den är lägre. Beräkningen görs enligt följande formel:  510 / 40 x din genomsnittliga arbetstid.

Om du fortfarande är arbetslös när du har varit medlem i 12 månader eller om du har fått ersättning per dag med grundersättning på grund av att du inte arbetat tillräckligt mycket under din medlemstid så är det viktigt att du löpande skickar in arbetsgivarintyg till oss om du får nytt arbete. Vi kommer då att göra en bedömning om din ersättning per dag kan höjas till inkomstbaserad ersättning, och om du är berättigad till det får du ett nytt beslut av oss. 

En ersättningsperiod är normalt 300 dagar och under de 200 första dagarna får du en ersättning per dag som motsvarar 80 procent av din genomsnittliga inkomst om du får inkomstbaserad ersättning.

Efter 200 dagar sänks ersättningsnivån till 70 procent av din genomsnittliga inkomst om du får inkomstrelaterad ersättning.

Om du har barn under 18 år när dina 300 ersättningsdagar är förbrukade så förlängs din ersättningsperiod med ytterligare 150 ersättningsdagar. Även dessa dagar ersätts i 70 procent-nivå om du får inkomstrelaterad ersättning.

Om du, efter att dina ersättningsdagar är slut, uppfyller ett nytt arbetsvillkor så kan vi beräkna en ny genomsnittlig inkomst och då får du åter igen en ersättning per dag som är 80 procent av dagsförtjänsten. Men, om det är fördelaktigare för dig (d.v.s. om din ersättning per dag blir högre) så kan du istället få ersättning med 65 procent av din tidigare inkomst och i så fall får du 65 procent under hela den nya ersättningsperioden. Du kan få två perioder med 65 procent-nivå om det är fördelaktigare. Därefter måste vi beräkna en ny genomsnittlig inkomst oavsett om den ger dig en lägre ersättning per dag.

Får du ersättning med grundersättning så påverkas inte beloppet av ersättningsnivåerna. Men, om du uppfyller villkoren för inkomstrelaterad ersättning under en pågående ersättningsperiod så får du din inkomstrelaterade ersättning i den nivån som står i relation till dina förbrukade ersättningsdagar i perioden. Om du exempelvis har förbrukat mer än 200 dagar med grundersättning så får du inkomstrelaterad ersättning i 70 procent-nivå under resterande dagar i perioden.

Omfattningen av ditt arbetssökande – alltså hur mycket du vill och kan arbeta – utgör din så kallade arbetsmöjlighet. Din arbetsmöjlighet kan påverka hur många ersättningsdagar du kan få per vecka. Vid en arbetsmöjlighet om 40 timmar så kan du få högst fem dagar per vecka. 

När du gör en Ansökan om arbetslöshet på Mina Sidor ska du ange hur många timmar per vecka som du vill och kan arbeta. Du anmäler också till Arbetsförmedlingen i vilken omfattning du söker jobb (heltid eller deltid).

Söker du heltidsarbete så ska du ange att du vill och kan arbeta 40 timmar per vecka. Är din arbetsförmåga nedsatt annat än tillfälligt (alltså inte när du är tillfälligt sjuk eller föräldraledig på deltid) så ska du ange i vilken omfattning du söker jobb. Vill du inte arbeta heltid av annan orsak så skriver du det maximala antal timmar som du vill arbeta per vecka.

När du är helt arbetslös kan du få högst fem ersättningsdagar per vecka. Är du förhindrad att söka eller ta arbete någon gång under veckan så ska du alltid fylla i det på din tidrapport. Den tid som du är förhindrad att söka eller ta arbete räknas av från din arbetslösa tid och minskar antalet ersättningsdagar som du får för den veckan.

OBS! Om du arbetar på lördag/söndag räknas det som hindertid (till skillnad från om du exempelvis är sjuk eller har annat förhinder på en lördag/söndag).

Vad är hindertid?

• Arbete
• Sjukdomstid
• Föräldraledighet
• Semester
• Utlandsvistelse (redovisas som förhinder på tidrapporten)
• Tid med aktivitetsstöd (redovisas som förhinder på tidrapporten)
• Annat hinder som gör att du inte kan söka eller ta ett arbete (redovisas som förhinder på tidrapporten)